Jordskott: slutintryck

Jag tycker att Jordskott i stort sett var väldigt bra. Det hände mycket som var fruktansvärt hemskt, men jag misstänker att jag inte har exakt samma uppfattning om vad som är hemskt och sorgligt som de flesta andra.

Annars var serien oerhört vacker och tankeväckande. Mina favoritpersoner var Tom Aronsson och Göran Wass (Göran Ragnerstam) men också Ylva, Ida, Josefine, Olof Gran (Hans ”ICA-Stig” Mosesson), Martina Sigvardsson (Ann Petrén) och Victoria (Nour El Refai) var väldigt bra. Dessutom var det jättekul att få se Yohio dyka upp i en liten roll också.

Fast egentligen var det ju naturen som hade huvudrollen. Naturscenerierna var otroligt vackra. Enligt SVT är serien inspelad i Västmanland, och jag hade faktiskt ingen aning om att det var så vackert där. Dessutom har jag läst någonstans att vissa vyer kommer från Jämtland. Att det är vackert där, visste jag redan.

Och så kunde jag inte låta bli att skratta lite åt storstadsmänniskorna som är så väldigt rädda för skogen. Hihi. Med tanke på hur deras miljö ser ut, kanske de skulle vara räddare lite närmare sin hemmiljö.

Jag läste på SVT:s hemsida att många retade sig på de uråldriga telefonerna. Det är bara att hålla med. Men jag antar att produktionsbolaget får tillgång till gamla telefoner från försäljare. Alla har inte senaste modellen av den dyraste smartphonen. Men nästan ingen har heller telefoner från sekelskiftet. Bara något att tänka på för den som spelar in tv-serier i framtiden. Kul att de här gamla telefonerna finns, men de kanske skulle sparas till något som utspelar sig för tio-femton år sen?

Det verkar som Jordskott kommer att visas för en internationell publik också.

Jag skulle också vilja nämna musiken, som precis som naturen var väldigt vacker.

Till slut vill jag säga att jag hoppas det blir en säsong till i serien, om nästa blir lika bra som den här. Om du också vill det, kan du rösta på SVT:s sida om serien.