Den unga kvinnan log och sökte ögonkontakt. Hon satt på marken i den tryckande hettan. Överallt omkring henne talades ett språk hon inte förstod. ”Food, hungry”, försökte hon och visade med hopknipna fingrar mot munnen och la sen handen mot magen. ”Food, hungry”, sa hon igen.
Jag träffade den här unga kvinnan, knappt mer en än flicka, idag utanför mataffären på väg från jobbet. Hon kunde knappt någon engelska och ingen svenska. Hennes ögon utstrålade sorg. Eftersom jag aldrig har några pengar på mig och heller inte ville ge henne några kontanter så försökte jag få henne att förstå att jag skulle köpa något litet åt henne.
Då jag kom ut med en mineralvatten och två bananer strålade hon av lycka och nog lite förvåning.
Det är så lätt och kostar inte speciellt mycket att hjälpa en medmänniska. Problemet med tiggeriet måste vi få bort med hjälp politiska insatser och inte med hat.