… eller hur var det? Fredrik Lindström hävdar att om någon använder ett uttryck så finns det och är rätt. Kommer inte ihåg hur han uttryckte det men borde inte språk var en form av kommunikation. Du vet med sändare och mottagare i en kanal. Men om sändare och mottagare inte talar samma språk så blir det ju inte någon kommunikation eller hur? Utan kanske egentligen mera en Fredriks egotripp…
Läste följande uttryck i en mikroblogg: ’Haha fan va nice’. Redan mitt ordbehandlingsprogram som jag skriver det här med sparkar bakut åt det uttrycket. Och det är inte ofta som rättstavningsprogrammet och jag är överens. Röda vågor under varje ord. Visst krävs inte perfekt stavning eller fullständiga meningar i en mikroblogg och visst förstod jag vad han menade, men om utvecklingen fortsätter på det här sättet så förstår vi snart inte varandra.
Det är klart att vi inte ska ha ett statiskt språk som aldrig förändras. Ett levande språk förändras och utvecklas, men om förändringen går för fort så förstår snart inte en generation den andra eller personer från olika delar av landet varandra. Keffat eller hur? Va, förstod du inte det?;) Inte jag heller egentligen.
Tidningar skriver om får som ska få gifta sig när de egentligen inte menar just detta. Journalister gör syftningsfel och särskrivningar och översättare av böcker och filmer har oftast inte ens en rimlighetskoll i sina översättningar utan väljer uttryck och översättningar som inte får någon som helst mening. I ett avsnitt av den engelska sf-serien Torchwood översattes ett uttryck som betyder något i stil med: ”senaste modet” med ett uttryck som hade med ilska. Inte en siffra rätt alltså. Och denna person fick betalt för att göra dessa grodor…